En av världens mest använda metaforer för att lägga undan och spara till sen är den som hebrén Josef levererade som drömuttydning åt den egyptiske faraon i Bibeln. Att han överhuvudtaget var inom räckhåll för att hjälpa Farao berodde en lång rad rätt tråkiga omständigheter. Hans halvbröder gav honom stryk, kastade honom i en brunn och sålde honom sedan som slav till Egypten, där han via vad som kan ha varit världens första falska #metooanklagelse blev kastad i fängelse när han vägrade att ligga med Potifars hustru. I fängelset träffade han Faraos munskänk, som sent omsider berättade för Farao om den unge mannen när denne höll på att drivas till vansinne av drömmar han inte förstod.
Poängen som Josef förklarade för Farao var att under de sju kommande goda åren var det nödvändigt att ta tillvara alla goda skördar för att de skulle följas av det som blivit ett så bekant uttryck till och med för sekulariserade svenskar, sju svåra år. Det är också det jag nu vill understryka för er, men mer i en träningskontext.
I mina stapplande försök till kardioträning så är kilometertempo ett mått jag använder för att se om jag utvecklas något. Ska man ta sig en mil på en timme så behöver man i snitt springa en km på 6 minuter. In mot Söder hemifrån mig så kan till och med jag komma upp i lite snabbare tempo, mest beroende på att Skanstullbron liksom lutar ditåt. Sneglar man då på sitt aktivitetsarmband så kan man förledas att tänka att man kan ta det lugnt och njuta lite av utsikten, kilometertiden på 6 minuter fixar jag ju lugnt här.
Så är absolut inte fallet, för senare under milrundan dyker nämligen Katarina Taikons backe i Tantolunden upp, och den lutar åt andra hållet, och dessutom brantare. Har jag då i övermod avstått den möjliga tempohöjningen nerför skanstullsbron så går hela morgonens projekt åt skogen. Man måste helt enkelt se till att plocka med sig sina segrar när det går lätt, för man har inte råd att vara utan dem sen när det går tungt.
I strongmantävlingar är det här uppenbart, har du kapacitet att vinna din favoritgren, så måste du se till att göra det, för du kommer att behöva poängen när det kommer mindre roliga grenar. I armbrytning är motsvarigheten att inte slarva bort enkla segrar tidigt i stegen, det kommer att gå tungt nog närmre finalen. Lek inte bort ett möjligt försprång.
Det jag egentligen till komma till är inte bara tävling, utan faktiskt även i träning, och då inte bara i mitt nuvarande kardioprojekt. Om den här pandemin har gett dig tid och möjlighet att träna mer och bättre än annars, så se då till att göra det. Det är enkla segrar som finns där bara man tar till vara på dem, och de kommer inte alltid att finnas där. Det kommer en tid när det inte hinns, när det blir svårare att vara optimal i sin träning. Då kommer du att behöva de gains du kan få med dig nu. Slarva inte bort det.
