De gångna åren har för all del gett en hel del orsak att ifrågasätta vad de håller på med i Amerikat, men det finns ett och annat som ändå är rätt bra. Till och med kulturimperialismen uppskattar de flesta av oss och konsumerar i allt ifrån snabbmat till film, idrott och musik, men jag vill passa på att uppmärksamma ett annat intressant fenomen.
Det är kanske mer än vana och tradition än ett fenomen, när jag tänker efter. När gemene amerikan träffar någon som tjänar, eller har tjänat landet i det militära, eller kanske också en del andra funktioner så tackar man. Ordagrant. ”Thank you for your service” är det normala socialt acceptabla sättet att respondera när man får veta att någon varit militär.
Jag tror inte att det här ska förväxlas med ett stöd för allt som generaler och utrikespolitiker hittar på, det är inte alls på den nivån. Tacket är alltid personligt riktat, till den individen, utan att behöva diskutera om systemet var rätt eller inte. Någon som på något sätt har tjänat det gemensammas bästa efter bästa förmåga är värd tacksamhet, utan att diskutera vilken nytta det i stort gjorde, om insatsen var rätt, eller ens under vilka villkor tjänsten fullgjordes. Det är den personens vilja att tjäna det gemensammas bästa man tackar för, inte resultatet.
Med risk för att vara lite grovt generaliserande så tar sig ofta den svenska viljan att uttrycka något lite andra spår. Det är inte ovanligt att man gnäller åt personen ifråga, i något försök till en missriktad lojalitetsyttring. Det kan väl hända att hela yrkesgrupper är värda mer i lön, men är gnäll på deras arbetsgivare verkligen ett trevligt sätt att uttrycka sympati och tacksamhet?
Jag tycker att det här är ett område där vi gott kan ta efter jänkarna, och göra till en vana att tacka dem som gör något för det gemensamma. I pandemin blir det uppenbarligen vårdpersonal man tänker på. Kan vi inte bestämma att den korrekta responsen när någon berättar att de jobbar i vården är: ”Tack för det du gör!”. Först, innan man intygar att allt är skit, och att man tycker att regeringen gör fel. Jag tycker gott det kan gälla militärer i Sverige med, inte minst de som tjänat i FN- eller annan utlandstjänst. ”Tack för det du gör!”.
För att inte det ska uppfattas som att jag ber för min sjuka mor ska jag nu först nämna att många säger just det här till mig rörande arbetet inom armbrytarförbundet, det uppskattar jag. Jag tycker nämligen att vi ska göra det här, även till de som dag ut och dag in sliter i föreningar och på träningar. Även om man menar väl så är det inte speciellt fräscht att försöka uttrycka sitt stöd genom att gnälla på att andra inget gör, eller att andra inte tackar de som sliter. Det enklaste sättet att tacka någon, är faktiskt ändå att säga det.
Så till alla er som jobbar i vården, i samhället, i föreningar, på träningar, i blåljustjänst eller vad som helst som inte är bara för er egen skull: Tack för det ni gör!
