För första gången på mycket länge är jag inblandad i Sveriges Starkaste Man-finalen i större omfattning än att vara speaker. Förutsättningarna känns mycket bra, att projektleda på uppdrag av Tyngre ger det hela en tyngd som är betryggande. Det startfält som har kvalificerat sig genom sommarens kvalserie känns adekvat och spännande, och det format vi har tagit fram är tillräckligt annorlunda för att det ska bli spännande, både att arbeta med, och att se varje enskild utmaning som grenarna nu blir. Min gode vän som ansvarar för grenvalet på WSM brukar alltid med emfas säga att regeln är att det inte finns några regler. Det brukar inte hjälpa, eftersom folk ändå försöker att tillämpa det han hittat på senast som regel.
Med det i åtanke var med lite spänd förväntan vi lanserade formatet med grenval för de bästa finalisterna, eftersom det vänder upp och ner på förväntade tankemönster. Isolerar man finalen för sig så ser det ju inte 100% rättvist ut, eftersom någon får välja gren först och någon inte alls. Så långt håller jag med. Helt rättvist blir det bara när man inkluderar kvalserien och fjolårsvinsten i beräkningen. Den fördelen man har i finalen har man ju inte fått till skänks, den har man vunnit i förra årets final, eller i kvalserien. Principen är precis den samma som i till exempel Formel 1, Pole position lottas inte ut, den vinner man i tidskvalet.
I mitt huvud kommer berättelsen och nerven att bli fantastisk den 14 oktober. De starkaste i landet utmanar varandra på sina favoritstyrkegrenar. Det är också ett sätt att minska arrangörens påverkan, nu kommer vår påverkan på vad det ska tävlas i att vara mer av hygienisk karaktär, att folk håller sig inom hederlighet och sportslighet. I mitt huvud finns det två oomkullrunkeliga aspekter. Grenarna ska avgöras av styrka, inte teknisk skicklighet eller slump, och om någon har en svaghet så ska den avslöjas och kosta poäng någon gång under tävlingen.
Finns det risker med årets upplägg? Ja, i teorin kan det finnas sådant vi inte har tänkt på, men vi har tänkt på väldigt mycket, och resonerat med många kunniga. Vi vet att det traditionella formatet där arrangören sätter ihop tävlingen fungerar alldeles utmärkt, inte minst bevisat av Kraftkamp ifjol. Vi tror att det här formatet med tydligare personlig påverkan från de som tävlar kommer att tillföra något ytterligare. Det ska bevisas, vilket vi tror att det kommer att göra den 14:e oktober. Än så har tongångarna varit positiva från de inblandade, om än lite otåligt och frustrerat över att vänta på andras val, men det är ett gott tecken på att det är nerv bland de tävlande.
Precis som vi tror oss kunna bevisa att det här tillför något så åligger det de som vill att Sveriges Starkaste Man ska heta något annat än Andreas Ståhlberg att bevisa det den 14:e oktober. Tills något annat bevisats är han nämligen det, och det åligger den som vill förändra att bevisa.
