Om man undantar extraarbete under ungdomsåren så tror jag inte att jag någonsin har haft ett arbete som definierats i timmar, med övertid, OB och liknande begrepp. Inte så att jag har arbetat på ställen som struntar i svensk arbetsrätt, tvärtom. Det har för det mesta varit väldigt ordningsamma ställen i det avseendet. Däremot så har arbete gjorts när arbete har behövts göras. Eftersom jag oftast har arbetat med någon form av försäljning, även om det de senast 10-15 åren har varit i någon mer senior kapacitet, så inkluderar en del av det som räknas som arbete en del som knappast skulle räknas som arbete av de som går på scheman och skriver upp övertid. Att ha roligt med kunder, eller till och med sådana som man hoppas ska bli kunder låter för all del inte så särskilt ansträngande. Nu för tiden förekommer det i min värld rätt mycket samtal över cigarrer som på något sätt blir arbetsrelaterat. Är det därmed arbete att röka cigarr? Låt oss säga att det är glidande skala. Det finns folk som jag har rökt cigarr med utstuderat i princip enbart för att det har varit värdefullt för mitt arbete, och andra som jag med bästa vilja i världen inte kan se någon arbetsmässig nytta med att sitta och prata med. De flesta är dock i en gråzon däremellan.
Är det arbete att lyssna på podd eller titta på youtube? Ja, om det har med det att göra som man arbetar så är det tvivelsutan det, men blir det därmed arbetstid att vara ute på morgonlöpning om man lyssnar på en arbetsrelaterad podd? Att de flesta av oss inte skulle hänga på Linkedin för nöjes skull är uppenbart, men Facebook, då? Jag får ofta veta mer om mina arbetskontakter genom lite stalking på Facebook och Instagram än genom den själsdödande positiva korrektheten på Linkedin. Jag ställer frågan om vad som är vad retoriskt, för jag tror inte att den går att besvara. Jag tror inte heller att det för en människa med någorlunda harmoni och balans i livet är nödvändigt att definiera det. Definitionen av arbete är inte att det inte är roligt, eller något man släpper så fort man får minsta tillfälle. Jag hade en lärare när jag gick på Fordon som tillkännagav rasterna med ”Släpp verktygen, händerna ska stå som kospenar på er!” Det må vara rätt med en old school stämpelklocka, men ingen arbetsgivare vill ha någon som släpper allt på sekunden när de får ett tillfälle. Då är det bättre med lite suddiga kanter åt båda hållen.
Den uppenbara och för mig klassiska radioövergången till träning här blir uppenbar. Ja, tränar man seriöst så finns det sådant som måste göras, precis som det finns arbetsuppgifter som måste göras, och som bäst görs på reglerad tid. Men det är faktiskt inte nödvändigt att alltid definiera om något är träning eller inte, eller vad man i så fall tränar. Det kanske är både vila och träning, kanske både styrka och kardio, eller det som är betydligt vanligare, tack och lov, det kanske är både träning och lek. Precis som med arbete så är nämligen inte definitionen på träning att det inte får vara roligt.
