För någon vecka sedan delade polisen i Huddinge ett inlägg på Facebook där en kommunpolis vid namn Anna förklarade varför polisen besöker gym för att i förebyggande syfte motverka dopning. Dopning korrelerar med våldsbrott, menade hon, vilket exemplifierades med ett mord som hände 2006 då en 27-årig man under påverkan av anabola steroider och alkohol högg ihjäl sin 12-åriga dotter och våldtog hennes 13-åriga kompis. Där och då sågs dopningen som den primära orsaken till vansinnesdådet.
Merparten av de 284 kommentarerna som Facebookinlägget fick präglades av diverse apologier för anabola steroider och fördömande av polisiära insatser, i den ordningen. Det påpekades att det inte alls var steroiderna som fick 27-åringen att mörda och våldta, utan en kombination av alkohol och andra preparat. Därtill var det flera som framförde åsikten att eftersom alkohol är betydligt farligare än anabola steroider, så bör steroider legaliseras.
Det är den sista meningen jag vill bemöta här. Jag förstår hur man kan komma till den slutsatsen, men det är en rejäl tankevurpa, oavsett hur drogliberal man än är. Även om alkohol i vissa studier rankas som den sammantaget mest skadliga drogen, så kan dopning leda till väldigt skadliga biverkningar. Att hävda att en farlig sak bör legaliseras på grund av att en annan farlig sak redan är laglig är ett urbota korkat resonemang. För att dra det till sin spets: det är betydligt mindre farligt att urinera på ett elstängsel än att bada med en brödrost, men det betyder inte att vi då bör pinka på strömförande stängsel.
