2024 – Ömsom guld, ömsom fekalier
2024 är snart ett minne blott och även den här gången befinner jag mig i Norge för att traditionsenligt författa MAXstyrkas årskrönika. Den här gången är jag inte lika högt upp i Norge som jag var för ett år sedan när den förra årskrönikan skulle skrivas, utan det här huset ligger blott två mil söder om Oslo. Det sydligare läget innebär att det i detta nu inte ligger en endaste liten snökristall på marken utanför fönstret. Därmed slipper man tvingas tacka ja när frugans syskon bjuder in till tveksamma vinteraktiviteter så som vinterbad och annat otyg. Istället kan jag sitta här i soffan med en iskall julmust (som jag tog med hemifrån eftersom norrmännen fortfarande inte har upptäckt denna underbara juldryck). Till Norges försvar ska det nämnas att det snöade tidigt på julaftonsmorgonen, så det blev en vit jul här ändå.
Året som snart är till ända har för mig personligen bjudit på ömsom guld och ömsom fekalier, som alla andra år alltså. Vi börjar med skiten:
Fem dagar innan skolavslutningen, då vi skulle avtacka våra sjätteklassare som skulle sluta mellanstadiet, trillade jag i en blöt trätrappa bärandes foppatofflor och bröt handleden. Efter att ha vaknat upp på sjukhuset åtta titanskruvar rikare insåg jag att jag inte är en ungdom längre, en insikt som också cementerades i november då jag fyllde 40 år och över en natt förvandlades till en medelålders gubbe med krämpor, nostalgisk musiksmak och synförsämring. Någon åldersnoja har jag lyckligtvis inte drabbats av, men under 2025 kommer jag behöva besöka en optiker för att med största sannolikhet införskaffa mina första glasögon någonsin. Krämporna och handledsbrottet har varit ypperliga bortförklaringar till att inte träna, men det får jag försöka ta tag i under 2025, om jag nu inte drabbas av fler skador och åldersrelaterade förslitningar.
Vår underbara jycke Kodiak tvingades avlivas efter att han bet min son Gabriel i handen (efter att Gabriel hade försökt ta bort en fästing på honom). Han var en fantastisk hund på många sätt: extremt intelligent, lättlärd och arbetsvillig. Men, att gambla med mina barns välbefinnande som insats var inget alternativ. Att ta bort honom, bara ett par dagar efter hans tvåårsdag, är dock bland det jobbigaste jag någonsin har varit med om och det går fortfarande inte en dag utan att jag tänker på honom. Den som aldrig har haft en hund som har avlivats kan omöjligt förstå den smärtan… Kommer det införskaffas en ny hund under 2025? Kanske, kanske inte.
Under året har flera släktingar tyvärr gått bort efter sviterna av olika sjukdomar Jag har varit kistbärare några gånger genom åren och det är alltid en lika märklig känsla när man håller i det där spännbandet och tillsammans med några andra gör sitt bästa för att synkroniserat sänka ner kistan ett par meter under våra fötter. Man får vara glad och tacksam att man får bli äldre. Det är trots allt inte alla förunnat.
Så, dags för lite ljusare saker som har hänt:
Efter sommarlovet började jag arbeta på en nybyggd skola i samma kommun som jag har jobbat i de senaste tre åren. Skolan ligger bara ett stenkast från den gamla skolan och har potential att husera dubbelt så många elever som den gamla. Mina elever och kollegor är fantastiska, så det är värt att åka de fyra milen (enkel väg) varje dag.
Jag och min fruga firade tioårig förlovningsdag den 23 december. Trots att vi har varit förlovade i ett decennium har vi fortfarande inte gift oss (bland annat på grund av pandemin). Vi får försöka sikta på 2026, eller något…
Min fjortonåring till skötebarn, alltså MAX Grip Challenge, blev en lyckad tillställning även det här året. Varje år tänker jag att jag nog inte kommer köra tävlingen fler gånger på grund av arbetsbelastningen, men strax efter att varje tävling har avgjorts blir jag alltid sugen på att arrangera tävlingen även nästkommande år. Så ja, det lutar starkt åt att MAX Grip Challenge kommer tillbaka nästa år igen. Trywall kunde i år inte vara på plats så Gabriel fick rodda tävlingen istället medan jag skötte sekretariatet. Arne Person var domare och Linnea Enstedt höll i micken, båda två höll som vanligt världsklass.
Under 2024 har jag och min parhäst Trywall hunnit släppa 19 avsnitt av MAXstyrka Radio. Vi har bland annat intervjuat Carolina Klüft, Jacob Gudiol, Fredrik Johansson, Cim Johansson, Fredrik Svensson, Fia Reisek, Malin Bergström och Anders Dalahästen Dahlquist. Vi testade också ett nytt format av MAXstyrka Radio där vi avvek från det vanliga upplägget och istället svarade på lyssnarfrågor m.m. MAXstyrka Bonusradio hette den podden och tanken är att vi kommer fortsätta med det lite då och då under 2025.
Vad 2025 har i sitt sköte har jag ingen aning om, men det känns som att det kan bli ett ganska bra år. MAXstyrkas systersajt (eller vad man nu ska kalla den), Techsajten.se, rullar på, vilket är väldigt roligt. Under 2025 är målet att fortsätta lägga en hel del krut på den sidan och uppdatera den med nyheter några gånger varje dag, ha lite fler tävlingar och skriva lite fler recensioner på hemelektronik. Gå gärna in där om ni har minsta intresse för teknik och hemelektronik och följ gärna Techsajten på Facebook och Instagram.
Jag vill i vanlig ordning ta tillfället i akt och tacka alla som på något sätt bidrar till att göra MAXstyrka till Sveriges bästa kraftsportssajt. Stort tack till superskribenten och demonspeakern Anders Axklo som alltid levererar kvalitativa krönikor av högsta kvalitet, stort tack till min numer spinkiga sidekick Jimmie Trywall som förgyller MAXstyrka Radio, stort tack till alla sponsorer och stort tack till alla som har varit inne på MAXstyrka.se och följer oss på sociala medier! Ni är alla grymma!
/Andreas Johansson
Här kommer MAXstyrkas årsbästalista:
Årets manliga atlet – Fredrik Johansson
Den regerande Sveriges starkaste man, Fredrik Johansson, har en karriär som har präglats av fantastiska resultat blandat med skador och sjukdomar. 2023 vann han äntligen sin första SSM-titel och i kölvattnet av det blev han inbjuden till både Europas Starkaste Man och Världens Starkaste Man som skulle hållas ett par veckor efter ESM. Tyvärr skadade han knät i vikingpressen under ESM, vilket gjorde att han tvingades bryta tävlingen och också tacka nej till sin WSM-biljett. Utöver knät hade hans axlar varit mer eller mindre obrukbara sedan januari och som om det inte vore nog hade han varit sjuk under många veckor precis innan finalen. När SSM-finalen skulle avgöras i oktober var det inte mycket som pekade på att Fredrik skulle kunna försvara sin titel. När röken väl hade lagt sig stod Fredrik återigen högst upp på pallen med tre grensegrar av sju möjliga och visade varför han aldrig bör räknas bort. Fredrik är Sveriges Starkaste Man och årets manliga atlet.
Bubblare: Cim Johansson
Årets kvinnliga atlet – Elin Janeheim
Det 22-åriga underbarnet från Sorsele, Elin Janeheim, har varit en kraft att räkna med sedan barnsben och de senaste åren har hon varit en av världens absolut främsta armbryterskor, alla kategorier. Det här året knep hon såklart både dubbla SM-guld och dubbla VM-guld i seniorklassen, och framgångssagan ser inte ut att ta slut inom de närmsta decennierna. Första gången Elin tog hem den här kategorin var 2016 då hon bara var 14 år gammal. Sedan dess skulle man i princip ha kunnat utse henne till Årets kvinnliga atlet så gott som varje år och komma undan med det, men det hade blivit en allt för tråkig och förutsägbar lista så ibland får man variera sig. Med det sagt, årets kvinnliga atlet 2024 är Elin Janeheim.
Bubblare: Ellen B. Åkesson
Årets nykomling – David Samuelsson
Hans pappa har vunnit Världens Starkaste Man och Sveriges Starkaste Man nio gånger, hans mamma har vunnit Sveriges Starkaste Kvinna två gånger och hans farbror har vunnit Sveriges Starkaste Man två gånger. Att säga att David Samuelsson har anlag för att bli stark är lika självklart som att . Det här är något David själv verkar ha förstått det senaste året då han har börjat träna lite mer seriöst med farsan Magnus i deras hemmagym. För att se om träningen har gett resultat anmälde han sig till MAX Grip Challenge 2024 där han skulle få möta 27 andra atleter där några av Sveriges absolut starkaste nävar var inkluderade. David var en av de elva starkaste atleterna som orkade lyfta upp 78-kiloshanteln. Det säger en hel del om vilken potential David besitter. Det kommer bli väldigt intressant att se hur stark han kan bli om han får behålla motivationen och lyckas hålla sig skadefri. Årets nykomling är David Samuelsson.
Bubblare: Anton Larsson
Årets makeover – Kalle Lane
En strongman ska vara korpulent, det är sen gammalt. Uttryck som ”buktryck” och ”power belly” hör hemma i de lokaler där fitnessentusiaster och strandraggare sällan sätter sin fot. Men ett paradigmskifte verkar ha skett under 2024. I år har flera profiler deffat bort mysmagen till fördel för ett präktigt sexpack. Även min ständiga parhäst Trywall har med hjälp av byggarcoachen Anders Lundgren blivit av med såsfluffet och blivit vaskulär och hård, som flickan sa. Den som bäst bevisar tesen är dock greppgurun Kalle Lane som har mejslat fram en kropp som Mr. Olympia-deltagare hade blivit avundssjuka på. Sin nya fysik inkluderar även ett präktigt death face, vilket lirar fint med hans musiksmak. Årets makeover går till Kalle Lane.
Bubblare: Jimmie Trywall
Årets mest överlägsna – Anna Harjapää
Förra året förlorade Anna Harjapää sin titel som Sveriges starkaste kvinna till Cassandra Annergren med en halv poäng. Om Anna hade stått ynka tre tiondels sekund längre med Dinnie-stenarna i finalen hade det räckt för få behålla titeln, men så blev det alltså inte. Till årets final kan man tänka sig att Anna var mer än måttligt sugen på att återta titeln, något som också märktes under tävlingen. Tre grensegrar och tre andraplatser blev resultatet och hon ledde tävlingen från den första till den sista grenen. Anna var helt överlägsen och kategorin Årets mest överlägsna går därmed till Anna Harjapää.
Bubblare: Cim Johansson
Årets mest väntade seger – Tobias Sporrong
Tobias Sporrong, den 27-åriga armbrytaren från Gävle, skulle ställas mot den väldiga amerikanen Corey West i King of the Table 13 (i vänstern). West, som kallas för gorillan, är en av de absolut främsta supertungviktarna i USA och var 55 kg tyngre än Tobias. Dessutom mätte hans biceps 61 cm i omkrets (8 cm mer än Tobias) och tävlingen hölls på hemmaplan för amerikanen. Men, Tobias var trots det storfavorit. Oddsen för West låg på 3.75 medan oddsen för Sporrong låg på 1.23. Varför undrar ni? Jo, för att Tobias är en av världens just nu bästa armbrytare. Det visade han även i den här matchen som han vann med 4-2. Tobias kan bli precis hur bra som helst om han håller sig skadefri. Årets mest väntade seger går alltså till Tobias Sporrong.
Bubblare: Cim Johansson
Årets skägg – Filip Larsson
Armbrytaren Filip Larsson heter vikingarms_ på Instagram, och nog ser han ut som en viking alltid. Han är stor och köttig och ser ut att kunna bänkpressa en fullvuxen älgtjur, men det som alltid är i blickfånget är hans frodiga ansiktsbehåring. Skägget är tätt, långt och sådär lagom välansat så att det fortfarande ser mer ut att lukta motorolja, mjöd, traktordäck och tuggtobak än sommaräng, geléhallon, drottningsylt och sockervadd. Skägget är episkt, manligt och väldigt imponerande. Årets skägg går med andra ord till Filip Larsson.
Bubblare: Kalle Lane
Stort tack ett fantastiskt 2024! Låt oss tillsammans verka för att 2025 blir ännu bättre!
