Nu var det längesen jag skrev. Det har hänt mycket sen sist, så mycket att jag inte fått tid till att skriva!
I slutet av maj deltog jag i SM i stocklyft utan höga förväntningar då det är en dålig gren för mig. Jag klarade 142.5 kg vilket är tävlingspers. Jag har dock gjort 145 på träning med mersmak så målet var 150 kg men det bommade jag. Jag kom 6:a vilket kändes helt ok. Mer info finns här.
Helgen efter var det dags för det första kvalet till Sveriges starkaste man i Värmdö. Formen kändes bra och en finalplats (top 3) var målet. I första grenen vikingpress (en pressgren där jag alltid brukar tappa poäng i) så lyckades jag med 8 reps på knappt 150 kg vilket gav mig en 2:a plats i grenen, helt underbart! Jag slog killar som normalt är bättre pressare än mig!!! Äntligen börjar jag bli bättre i pressarna.
Sen var det carhold med remmar och jag plågade mig till en ledartid med bara David kvar. Vi är jämna i denna typ av gren när remmar är tillåtet och han slog min tid med knappt 1 s. Men två 2 :a platser var en jättebra start på tävlingen. Sen var det arm over arm och truck pull och de grenarna gick inte alls så bra som de skulle men jag kom ända i mitten i båda grenarna.
2 bra grenar kvar, farmers och loading. Farmers gick inte heller så bra som det brukar men jag kom ändå 3:a där. Precis efter grenen hände dock något väldigt tråkigt, jag fick hjärtklappning vilket jag haft problem med sen jag var 16 år. Hjärtat slår ojämnt och rusar och oftast behöver jag hjälp av sjukvården för att återställa rytmen, fruktansvärt obehagligt varje gång det händer.
Efter att snabbt ha tittat på poängen så såg jag att jag låg på en klar 2:a plats. Jag insåg dock att jag utan att göra sista grenen så tappar jag förmodligen min finalplats. Därför var min instinkt att göra sista grenen på halvfart och plocka några poäng för att säkra min finalplats… med hjärtklappning!!!! Efter att ha berättat denna strålande idé för min syster Susanna och David så fick de mig att inse hur sjukt jag resonerar och hur konstigt det är att vilja riskera livet för en tävling! Jag är väldigt tacksam att de alltid finns där för mig när jag håller på att fatta så sjuka beslut, jag bröt tävlingen och vi åkte in till akuten. Hjärtrytmen hoppade dock tillbaka av sig själv denna gången vilket var skönt.
Efter att ha funderat mycket och insett vad som är viktigt i livet så har jag bestämt mig för att inte tävla mer förrän jag fått ordning på mitt hjärtfel. Det finns ett ingrepp där man kan bränna bort felet jag har vilket jag hoppas kunna göra.
Mer om tävlingen i Värmdö finns att läsa här.
Imorgon kl 18.30 på Eurosport går World strongest viking från Norge där David och jag tävlade. David gör sitt livs tävling där, mig går det inte lika bra för men det var en riktigt häftig upplevelse! Min tävlingsrapport finns här för den intresserade.
Till sist måste jag berätta att jag kommer att vara med i kommande säsong av Fångarna på fortet!!! Det var jättekul att vara där och se hur allt går till. Så i vinter någon gång får man se hur det gick 🙂
