Arnold Classic, W.S.D.M och G.S.D.M
Jag vet, jag vet. Det var ett bra tag sedan jag skrev något här så det är lika bra att ta upp spåret där jag lämnade det sist.
Efter att ha missat Britains Disabled Strongman var min nästa tävling Germanys Strongest Disabled man. Äntligen en tävling igen att se fram emot, den 2017.07.30 skulle det bli dags.
På midsommar så var jag och körde mina älskade marklyft, lade upp en film på det på Instagram och sedan åkte jag på midsommarfest.
Det var en stor fest och jag kände långt ifrån alla. Efter vi hade dansar runt midsommarstången och börjat förtära mat och annat så var på mer mingelvänligt humör. Jag slog med ned hos två grabbar och började prata med dem. Då den ena säger att han följer mig på Instagram och frågar om det är så att jag verkligen var och tränade idag eller om det är så att har jag videos sparade för att kunna kasta upp i tid och otid. Lite imponerad blev han allt när jag sa att jag faktiskt hade varit och tränat. Väl inne på träningsspåret frågar han när min nästa tävling skulle ske. Jag berättade då om G.S.D.M och att jag inte riktigt visste hur jag skulle ta mig dit, om jag skulle ta flyg, buss eller tåg. Då vi fått i oss annat än bara whey med chokladsmak så kommer han med den briljanta idén om att vi borde bila dit så han och han kompis kunde följa med och heja fram mig till vinst. Sedan fortsatte förtäringen av vätskor i olika smaker med och utan bubblor i.
Någon vecka eller två efter midsommar så kommer jag ihåg detta samtal av någon anledning så jag tar upp min mobil och kollar om det är så att de faktiskt vill med. Tydligen hade de inte släppt idén själva utan var riktigt taggade på att följa med. Sagt och gjort så bilande vi ner till Saar-land Tyskland.
Väl framme på angiven destination så bor vi i värdparets hus tillsammans med de andra atleterna som rest långt från både stående och sittande klass.
Tävlingsdags och event som jag gillar. Följande lineup: Kronlyft, hantelpress, arm-over-arm, sandbagloading och atlasstenar.
Event 1 Kronlyft.
Inångsvikt 230kg inga problem för någon av deltagarna, 240, 250 kg klarade alla efter det stod det emellan mig och Dan från England.
280, 290 kom och sedan var det dags för 300kg, denna vikt gick upp relativt lätt för oss bägge men på 310kg var det stop för oss bägge och vi fick nöja oss med 300kg och dela på världsrekordet i kronlyft för oss inte helt hela människor. Lite missnöjd med det hela eftersom jag har fått upp 330kg på träning och tycker att 310kg borde gått upp.
Event 2 Hantelpress.
Samtliga hantlar gick upp för oss alla och jag placerade mig på andra plats där.
Event 3 arm-over-arm.
9 ton lastbil skulle förflyttas 20 meter.
Även här placerade jag mig på andra plats.
Event 4 sandbag loading.
Ytterligare en andraplats för mig här.
Event 5 Atlasstenar.
Mmmm, atlasstenar. Sista stenen är på 135 kg och det blir världsrekord om man får den på palts. Det känns som att det skulle gå eftersom den enda sten jag hade möjlighet att träna på då var på 136kg och den har åkt många gånger.
Sagt och gjort, alla stenar åkte upp och jag fick bästa tiden, men även här så fick jag äran att dela ett världsrekord med Dan.
Det blev då vinst för mig på denna tävling, både för stående och overall. Riktigt kul och bra tävling.
Väl efter denna vinst hade mitt resesällskap en överraskning åt mig, de själva hade var sin Sverige t-shirt med “Rothman” på och jag fick min egen t-shirt.
Någon månad efter denna tävling gick träningen sämre, jag kände mig dålig och blev tillslut sjuk och var det i 3 veckor. När jag väl var frisk hade jag 1 vecka kvar till det var dags för W.S.D.M.
Jag var inte i form för denna tävling, varken mentalt eller fysiskt.
I ett kallt och blåsigt England gick den tävlingen av stapel.
Jag var inte alls med i huvudet och har inte koll på mina placeringar i grenarna. Eventen var dock: Arm-over-arm, vikingpress, fronthold, sandbagloading och Atlasstenar.
Jag vet att jag inte vann någon gren och att jag kunde så mycket mer, jag fick inte ens upp näst sista stenen som var på 135kg, en riktigt kass tävling för min del trots det så slutade jag på en 4:e plats av 10.
Efter W.S.D.M så har jag inte alls varit peppad, träningen har gjort så gått jag har kunnat, då jag inte varit helt 100 i kroppen så har det inte gått så bra som jag hoppats. Sjukdom efter sjukdom har avlöst varandra. Mitt i allt detta så fick jag inbjudan till Arnlod Classic i Ohio 2018, det ska bli skitkul, om jag nu kan bli frisk. I skrivande stund håller jag på att tillfriskna ifrån en värre omgång av halssfluss, i samband med att jag sökte för det så upptäckte läkaren att min sköldkörtel var väldigt stor, lite prover visade att funktionen på den är nedsatt och ytterligare prover ska tas. Det är bara att hoppas att de hittar något så jag kan bli frisk och börja träna till 110% igen och visa hur det ska gå till över i Amerikat.
Även om jag inte är helt 100 när det är dags så ska jag dit och göra det bästa av det.
Känner du att du har för mycket dollars så går det bra att sponsra min resa dit genom att följa länken nedan.
https://sponsor.me/baconflip
Som vanligt, följ mig på instagram, facebook och youtube:
https://www.instagram.com/baconflip/
https://www.facebook.com/BaconFlipStrongman/
https://www.youtube.com/channel/UCRCu8CG-C8P_zO-ROX-sKRQ
Väl mött!
Er Carl
Taggad till tänderna.
Tävlingsdags.
Nu är det bara 3 dagar kvar till nästa tävling.
Nästa tävling som jag skulle varit med på. Men ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig.
Jag skulle deltagit som gästtävlande på Britains Disabled Strongman Competition 2017, britternas kval för W.S.D.M.
Men så kul skulle jag inte få ha det, för grisar ska inte ha roligt.
För två år sedan tyckte min tandhygienist att en av mina visdomständer såg halv bra ut. Tandhygienisten skickade en remiss till käkkliniken som skulle kolla på tanden.
Kallelsen kom sedan för ett par veckor sedan på posten. Jag åkte till käkkliniken den 29 April och fick min undersökning. Läkaren tyckte att det var bäst att ta ut den, inte för att det var någon fara nu utan för att det kunde bli problem i framtiden. Jag tar läkarens inrådan och opererar bort tanden samma dag, vem ska man lita på om inte läkare?
Han hade rätt i att det kunde bli problem i framtiden.
Den tredje natten efter att jag opererat bort tanden vaknar jag och känner att inte bara käken är svullen utan att även halsen är svullen. Nu ser jag mer och mer ut som en hamster. Jag tar kontakt med käkkliniken och får en tid samma dag för undersökning. De opererar in ett dränage i munnen och jag fick antibiotika intravenöst. Sprutor och nålar är inte en favorit hos mig.
På sjukhuset fick jag stanna fyra dagar då jag lyckats att få en rejäl infektion efter operationen.
Tävla får jag inte göra då jag fortfarande går på antibiotikakur, riktigt tråkigt. Man har förberett sig i flera månader och så får man inte hålla sig frisk.
Nu är det bara att bita i det sura äpplet och inse att det är som det är och sätta sikte på nästa tävling istället.
Just nu och så.
Fram tills att kuren är avklarad så är det lite lätt fysisk aktivitet som promenader som gäller, vilket innebär att jag inte kommer att göra av med lika mycket energi som tidigare. Jag måste alltså tänka på vad jag äter för att inte bli för fet. Kanske ska se detta som ett taffligt försök att faktiskt gå ned lite i vikt.
Jag passade även på att bli snusfri när jag åkte in till sjukan, så nu har jag varit snusfri i 9 dagar 6h och 42 minuter, men vem räknar..?
Pergite!
Om knäböj vet jag inte ett squat.
Då är det bara 6 dagar kvar till min nästa tävling. Förvisso en plojtävling, men jag tror ändå att det är nyttigt att köra den.
Att stå framför en publik när man ska lyfta är inte alls samma sak som att göra ett lyft på träning. Nervositeten smyger sig på och man känner folkets blickar.
Kan man få scenvana är det bara att utnyttja de tillfällen som ges. Det borde bara bli bättre och bättre och förhoppningsvis kan man utnyttja detta till en styrka istället. Låta adrenalinet bli en del av lyftet och förhoppningsvis kunna lyfta tyngre än vad man gör annars. Det skulle vara bra om det blev så, man vill lyfta tungt och mycket!
Jag satt och kollade på mina lyft från förra året och kan bara konstatera att min teknik har förändrats i både marklyft och knäböj. Nästan så man hade en skämskudde när man kollade på marklyften faktiskt. Så jag kommer inte att bjuda på några bilder från dem.
Förra året kom jag nog inte ned parallellt i knäböjen, tyvärr svårt att se från denna vinkel.
Den senaste månaden har jag ändrat teknik. Jag står mer bredbent och mina tår pekar ut mycket åt sidorna men kommer under parallellt varje gång. Även en hel del stretching har gjort detta möjligt. Det är helt klart roligt att se att något jag trodde skulle vara svårt går så bra som det gjort. Jag har mina vänner på Gymbolaget att tacka för att de tyckte mina böj var dåliga så de ville hjälpa mig att få dem bra.
Det finns tyvärr en nackdel med att stå så brett som jag gör. När jag står rakt upp så hamnar jag väldigt mycket på hälen på protesbenet. Det blir alltså lite klurigt med balansen men ännu har jag inte trillat, men det kommer väl. Sådant behöver man inte vara orolig för. Murphys lag gäller alltid.
Tyvärr så har jag då även tappat en del i styrka då jag inte använder musklerna på samma sätt som innan. Det har förvisso gått fort framåt, när jag började med den nya tekniken för någon månad sedan fick jag upp 120 kg och nu ligger jag på 170 kg så jag har goda förhoppningar på att komma över 200 under året.
Marklyften har jag under det senaste året justerat så att min nacke har en mer neutral position , jag har börjat att stå lite bredare och se till att mina tår pekar ut lite mer så jag kan använda min rumpa mer. Små justeringar som ger så mycket. När vi gick in på 2016 var mitt max 240 kg och när vi lämnade det året hade jag ökat med 30 kg. Nu igår gick jag in med ett max på 270 kg och drömmen vore såklart att kunna öka med ytterligare 30 kg i år. Att kunna säga att man tar 300 kg i mark är väl allas mål i livet?
Imorgon väntar genrepet inför tävlingen. Det blir då att köra samtliga ingångsvikter som jag har tänkt mig att köra på tävlingen och göra det på minst två gånger. Annars kommer jag att fega och sänka de planerade vikterna. Sedan blir det ett lätt pass till i veckan bara för att få blodet att snurra runt i kroppen. Jag har inte så stor tävlingserfarenhet, ni som läser som har det. Vad tror ni om detta upplägg?
Jag vill även passa på att tacka Gymgrossisten som supporterar mig, inte för att jag behöver utan för att jag vill.
Är ni intresserade av att se rörliga bilder på mig när jag tränar så hittar ni mig på Instagram under namnat Baconflip.
Må väl.
// Carl
Ny på bloggen
Mitt namn är Carl och jag är ganska ny här på strongman-scenen. Jag började med strongman förra året när jag blev tillfrågad att ställa upp i W.S.D.M. Inte hade jag hört talas om detta innan, men tydligen så var det 14:e året som denna tävling hölls. Kul tänkte jag, det måste jag testa, och eftersom jag helt saknade erfarenhet så tränade jag till en början strongman som jag trodde man gjorde. Körde på känsla.
Däremot hade jag tur, 3 mil ifrån där jag bor, fanns det en kille som också kör strongman och dessutom gör det ganska bra, Andreas Ståhlberg. Jag fick kontakt med honom och han visade mig en massa bra tips, och hade till och med ett eget strongman-gym som jag än idag tränar på. Sedan 3 mil åt andra hållet bodde det en annan kille som också är ganska duktig, Johannes Årsjö. Jag åkte ut till honom och körde lite marklyft och samlade inspiration. I samma veva som allt detta fick jag även kontakt med Gymgrossisten, som jag idag blir sponsrad utav. Ibland går det fort i svängarna.
W.S.D.M tävlingen kom och det gick helt okej, det var ändå min första tävling och jag placerade mig på en 3e plats.
Vad är W.S.D.M då? World’s strongest disabled man.
2003 gjorde jag ett ganska dåligt försökt att åka wakeboard. Jag drog sönder ledband, korsband, blodåder och töjde ut en nerv. Det slutade med 6 veckor på sjukhuset. Hoppa på kryckor i ett år tills jag valde att amputera benet då det var ett bättre val än att steloperera det så jag saknade känsel i foten och fått ta bort ganska mycket av mina vadmuskler.
Men i år är det ett nytt år och jag har möjlighet att ta en bättre placering. Målet är självklart att plocka den där första platsen. Innan W.S.D.M går av stapel är det en annan tävling som gäller, “Britain’s Strongest Disabled”. Båda dessa tävlingarna kommer att genomföras i England, så om någon känner sig villig att slänga lite pengar på mig, för att jag ska kunna ha råd att utföra båda tävlingarna så är det mer än välkommet.
Britain’s Strongest Disabled är kvaltävling för Britter för W.S.D.M men jag får vara med och köra tävlingen ändå. Jag tror det kommer att göra mycket för att samla på sig lite tävlingsrutin då jag endast deltagit i två strongmantävlingar ännu.
De preliminära grenarna är: Bilmarklyft, ok, stock, arm over arm dag och atlasstenar.
Jag har tyvärr inte fått vilka vikter det kommer att vara men jag har en känsla om att det kommer att gå bra ändå. Tävlingen kommer att hållas straxt utanför London.
Innan något av detta går av stapel så kommer jag köra en plojtävling här i Linköping. “Starkast i stan” den 25:e Februari på Gymboalget, Tannerfors. Välkommen att komma och kolla eller delta. Det är en styrkelyftstävling, men tänker att det är bra att samla på sig den där tävlings erfarenheten. Det kommer inte bli några fantastiska vikter jag kommer att lyfta, målet är marklyft, 260kg, knäböj 180 och bänkpress 130.
// Carl